Utbildningsmaterial

A-kassan

– frivillig omställningsförsäkring med betydelse för individer och samhälle

Arbetslöshet ett problem för samhället och individerna

För att samhället ska fungera bra behöver de som kan arbeta och själva ta ansvar för sin försörjning göra det. Men alla kan inte alltid ha jobb, då skulle det inte finnas någon att anställa och då skulle inga företag kunna starta eller expandera.

Det förekommer också perioder av lågkonjunktur då efterfrågan på varor och tjänster är mindre än vad som skulle kunna produceras. Och när efterfrågan minskar får företagen svårt att behålla sina anställda och man får mindre resurser för investeringar.

Det leder i sin tur till att stat och kommun får ett minskat skatteunderlag, arbetslösheten ökar, människor får mindre att handla för och då sjunker efterfrågan på varor och tjänster. Och arbetslösheten ökar ytterligare.

A-kassa – en viktig del av arbetsmarknadspolitiken

Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig del av den svenska arbetsmarknadspolitiken med sin roll som omställningsförsäkring. Det innebär att man får ersättningen under en begränsad tid, till dess man hittat en ny sysselsättning.

Förutom den ekonomiska grundtryggheten bidrar a-kassan till rörligheten på arbetsmarknaden genom att människor vågar byta jobb, den gör att färre väljer att arbeta svart, får fler att anmäla sig på arbetsförmedlingen och håller konsumtionen uppe i lågkonjunktur. Dessutom bidrar a-kassan till att de lägsta lönerna hålls uppe.

För att staten och medborgarna ska vara nöjda är det viktigt med god kontroll på beslut och utbetalningar och därför finns Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF.

Medlemskapet i a-kassan är frivilligt, och 2017 finns det 27 a-kassor att välja mellan. Vilken a-kassa man ska vara med i avgörs av ens utbildning, arbetsplats, yrke eller om man är anställd eller egen företagare.

A-kassorna är privata organisationer med myndighetsutövning

De svenska a-kassorna är privata organisationer och de flesta har grundats av fackföreningar. De har fått statens uppdrag att hantera arbetslöshetsförsäkringen vilket också innebär myndighetsutövning. Myndighetsutövning är när någon inom lagens ramar får fatta beslut som gynnar eller går en enskild person emot.

Pengarna som a-kassorna tar in i form av medlemsavgifter används till absolut största delen för att delfinansiera den ersättning som de arbetslösa får, och en mindre del för att bekosta a-kassornas administration. Eftersom a-kassorna betalar ut mer än man tar in i avgift kommer också pengar till dem som är arbetslösa från den så kallade arbetsgivaravgiften. Med arbetsgivaravgift menas de avgifter som arbetsgivaren betalar in för varje person som denne betalar lön till. För en som arbetar svart betalar arbetsgivaren varken in skatt eller avgifter och därför ger svartarbete inte rätt till a-kassa.

Rätten till a-kassa är lagstadgad

Rätten till a-kassa är lagstadgad och alla som uppfyller villkoren får pengar. Som mest kan man få 910 kronor om dagen före skatt fem dagar i veckan. 2016 hade a-kassorna 3,6 miljoner medlemmar och av dem fick 232 000 arbetslöshetsersättning någon gång under året. 2016 betalade a-kassorna ut totalt 12,5 miljarder kronor.

Principerna för arbetslöshetsförsäkringen har varit desamma ända sedan 1930-talet då den första lagen om arbetslöshetsersättning stiftades. För att ha rätt till ersättning ska man ha fyllt 16 år, vara arbetsför, inte ha något som hindrar att man tar arbete och man ska vara anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Nu, liksom då, ska man ha varit betalade medlem och man ska ha arbetat tillräckligt mycket, och precis så är det idag också.

Om man inte är med?

A-kassan är inget bidrag utan ersättning som man får för att ställa sin arbetskraft till arbetsmarknadens förfogande. Är man inte med i a-kassan har man ändå ett visst skydd. Det kallas grundbelopp och kan som mest ge 365 kronor om dagen före skatt om man arbetat heltid ett helt år. För att få grundbeloppet krävs att man uppfyller arbetsvillkoret och är anmäld som arbetslös hos arbetsförmedlingen.

A-kassan har rötter i 1800-talet

Redan i slutet av 1800-talet fanns det behov av trygghet i form av ekonomiskt stöd vid arbetslöshet. Då var det fackföreningarna som hjälpte sina arbetslösa medlemmar med pengar. Först var det resebidrag för att medlemmarna skulle kunna söka arbete på annan ort.

I början var det flest män som fick a-kassa och de som hade familjer att försörja fick mer. Idag grundas storleken på ersättningen på den genomsnittliga lön en haft.

Diskussion

Hur mycket och hur länge man ska kunna få a-kassa är något som politikerna intresserar sig för, eftersom de inte vill att människor väljer att vara arbetslösa istället för att arbeta. Den risken ska vägas mot ansvaret för att människor ska ha förutsättningar att klara perioder av arbetslöshet.

En annan fråga man diskuterar är om det ska fortsätta att vara valfritt om man vill vara med i a-kassan eller inte och om a-kassan borde vara en myndighet.

Arbetslöshet ett problem för samhället och individerna

För att samhället ska fungera bra behöver de som kan arbeta och själva ta ansvar för sin försörjning göra det. Men alla kan inte alltid ha jobb, då skulle det inte finnas någon att anställa och då skulle inga företag kunna starta eller expandera.

Det förekommer också perioder av lågkonjunktur då efterfrågan på varor och tjänster är mindre an vad som skulle kunna produceras. Och när efterfrågan minskar får företagen svårt att behålla sina anställda och man får mindre resurser för investeringar.

Det leder i sin tur till att stat och kommun får ett minskat skatteunderlag, arbetslösheten ökar och människor får mindre att handla för oss då sjunker efterfrågan på varor och tjänster. Och arbetslösheten ökar ytterligare.

A-kassan viktig del av arbetsmarknadspolitiken

Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig del av den svenska arbetsmarknadspolitiken med sin roll som omställningsförsäkring. Att det är en omställningsförsäkring innebär att man får ersättningen under en begränsad tid, till dess man hittat en ny sysselsättning.

Förutom den ekonomiska grundtryggheten bidrar a-kassan till rörligheten på arbetsmarknaden genom att människor vågar byta jobb, den gör att färre väljer att arbeta svart, får fler att anmäla sig på arbetsförmedlingen och håller konsumtionen uppe i lågkonjunktur. Dessutom bidrar a-kassan till att de lägsta lönerna hålls uppe.

Men för att staten och medborgarna ska vara nöjda är det viktigt att med god kontroll på beslut och utbetalningar och därför finns inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF.

Medlemskapet i a-kassan är frivilligt, och 2017 finns det 27 a-kassor att välja mellan. Vilken a-kassa en ska vara med i avgörs av ens utbildning, arbetsplats, yrke eller om en är anställd eller egen företagare.

A-kassorna är privata organisationer med myndighetsutövning

De svenska a-kassorna är privata organisationer och de flesta har grundats av fackföreningar. De har fått statens uppdrag att hantera arbetslöshetsförsäkringen vilket också innebär myndighetsutövning. Myndighetsutövning är när någon inom lagens ramar får fatta beslut som gynnar eller går en enskild emot.

Pengarna som a-kassorna tar in i form av medlemsavgifter används till absolut största delen för att delfinansiera den ersättning som medlemmarna får när de är arbetslösa, och en mindre del för att bekosta a-kassornas administration. Eftersom a-kassorna betalar ut mer än man tar in i avgift kommer också pengar till dem som är arbetslösa från den så kallade arbetsgivaravgiften. Med arbetsgivaravgift menas de avgifter som arbetsgivaren betalar in för varje person som hen betalar lön till. För en som arbetar svart betalar arbetsgivaren varken in skatt eller avgifter och därför ger svartarbete inte rätt till a-kassa.

Rätten till a-kassa är lagstadgad

Rätten till a-kassa är lagstadgad och alla som uppfyller villkoren får pengar. Som mest kan man få 910 kronor om dagen före skatt fem dagar i veckan. 2016 hade a-kassorna 3,6 miljoner medlemmar och av dem fick 232 000 arbetslöshetsersättning någon gång under året. 2016 betalade a-kassorna ut totalt 12,5 miljarder kronor.

Principerna för arbetslöshetsförsäkringen har varit desamma ända sedan 1930-talet då den första lagen om arbetslöshetsersättning stiftades. För att ha rätt till ersättning ska en ha fyllt 16 år, vara arbetsför, inte ha något som hindrar att man tar arbete och man ska vara anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Nu, liksom då, ska en ha varit betalade medlem och man ska ha arbetat tillräckligt mycket och precis så är det idag också.

Om man inte är med?

A-kassan är inget bidrag utan ersättning som en får för att en ställer sin arbetskraft till arbetsmarknadens förfogande. Är en inte med i a-kassan har man ändå ett visst skydd. Det kallas grundbelopp och kan som mest ge 365 kronor om dagen före skatt om man arbetat heltid ett helt år. För att få grundbeloppet krävs att en uppfyller arbetsvillkoret och är anmäld som arbetslös hos arbetsförmedlingen.

A-kassan har rötter i 1800-talet

Redan i slutet av 1800-talet fanns det behov av trygghet i form av ekonomiskt stöd vid arbetsstöd. Då var det fackföreningarna som hjälpte sina arbetslösa medlemmar med pengar. Först var det resebidrag för att medlemmarna skulle kunna söka arbete på annan ort.

I början var det flest män som fick a-kassa och män hade rätt till mer pengar än kvinnor när de var arbetslösa. Idag grundas storleken på ersättningen på den genomsnittliga lön en haft.

Diskussion

Hur mycket och hur länge man ska kunna få a-kassa är något som politikerna intresserar sig för, eftersom de inte vill att människor väljer att vara arbetslösa istället för att arbeta. Den risken ska vägas mot ansvaret för att människor ska ha förutsättningar att klara perioder av arbetslöshet.

En annan fråga man diskuterar är om det ska fortsätta att vara valfritt om man vill vara med i a-kassan eller inte och om a-kassan borde vara en myndighet.

Share This